Tidens själar...

Två själar möts, likasinnande till på många sätt.

Den ena suktar efter bekräftelse och närhet och får det fullt ut. Den andra är orolig, sårbar men ger ifrån sig en värme som är få förunnat.

Dessa själar trivs ihop på många sätt och njuter av varandras närvaro. Men den som suktar faller för djupt i känslogropen, medans den sårbara behöver tid för att läka.

Detta gör att tiden för dessa själar inte är rätt-just nu.. Kanske senare..Kanske aldrig...

Den sårbara behöver tid för att läka ihop, läka från det gågna och sedan finna sig själv och komma till ro.

Den suktade föll för närvaron, värmen och det ärliga. Lät sig sväva iväg för fort utan att stanna upp och reflektera.

Så nu sitter dessa själar på varsitt håll, och det som står mellan dem är tiden...

"Fjärilen" har flugit ut...

Kvar är tomhet..

Behöver tid och hitta tillbaka..Lära att inte sväva ut...

Helt enkelt, lära sig att vara ensam och njuta av det...